No. 10 Sabina Westerholm

Sabina Westerholm, direktör för Nordens hus i Reykjavik, berättar om kulturens roll för det nordiska samarbetet och varför Nordens hus inte har en enda bok på isländska i sitt bibliotek!

Sabina_TO

Nordens hus i Reykjavik har som övergripande syfte att främja det nordiska samarbetet. Vilka är de största utmaningarna i att stärka bandet mellan Island och de nordiska länderna – och inte minst idag då vi står inför olika typer av verkligheter politiskt, som kulturpolitiskt?

Kultur har från allra första början varit en central del av det nordiska samarbetet och enligt mig är kulturen ett förträffligt sätt att stärka banden mellan de nordiska länderna. Konst och kultur skapar mötesplatser, ger perspektiv, konkretiserar och öppnar nya världar genom sina berättelser. Nordens hus i Reykjavik är en etablerad nordisk mötesplats på Island som de flesta känner till och har varma känslor för. Nordens hus besökare har traditionellt haft starka band till de övriga nordiska länderna och språken och på senare år har vi arbetat för att göra verksamheten mer inkluderande och tillgänglig. För att nå specifika målgrupper såsom barn och unga samt människor med utländsk bakgrund har vi arbetat tätt tillsammans med olika samfund och grupper. Den intressantaste aspekten med Nordens hus är just vår nordiska utgångspunkt i det lokala sammanhanget. Det är det som skiljer oss från andra kulturinstitutioner på Island och ger oss möjlighet och mandat att erbjuda ett bredare perspektiv.

Ni har en stor verksamhet i huset ritat av Alvar Aalto. Ett hus bestående av flera verksamheter. I biblioteket finns litteratur skrivet enbart på nordiska språk men ej isländska – vad är syftet med denna indelning?

Det finns ett fint utbud av bibliotek på Island och i stället för att konkurrera med dem har Nordens hus bibliotek profilerat sig som ett minoritetsbibliotek med fokus på de nordiska språken. I vår samling ingår litteratur på alla nordiska språk utom isländska, inkluderande översatta isländska verk. En betydande del av vårt litterära program arrangeras således på nordiska språk, exempelvis författarträffar och månatliga sagostunder, men vi erbjuder också litterärt program på isländska och engelska. I vårt barnbibliotek producerar vi tematiska utställningar som fungerar som både mötesplats för familjer och som ramverk för ett pedagogiskt program riktat till skolor och daghem. Barnbiblioteket är på så sätt en inkluderande plats vars verksamhet sträcker sig bredare än de språk som är representerade i samlingen. För tillfället visar vi en utställning om havet som utgår från boken Under polarisen av norska Line Renslebråten, en spännande miljö som dagligen besöks av både barngrupper och familjer.

Vilken är den senaste kulturupplevelsen som berörde dig?

Både inom ramen för mitt arbete och på fritiden drabbas jag kontinuerligt av starka konstupplevelser. Här vill jag nämna litteratur som påverkat mig på sistone. Jag läste nyligen romanen Testamente av Nina Wähä och håller nu på med Jonas Hassen Khemiris Systrarna. De är båda fantastiska episka familjeberättelser med stora persongallerier och breda tidsperspektiv som både förklarar och bäddar för förståelse. Eftersom jag har en fallenhet för den typen av berättande har jag verkligen njutit av läsupplevelsen även om innehållet är allt annat än lättsmält.

Nordens hus i Reykjavik är sedan 1968 en nordisk mötesplats för konst, kultur, språk och samhällsdiskussion. Läs mer om Nordens hus

 

 

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev