Folk och Kultur firar 10 år den 10–13 februari 2027. Hur skulle du beskriva Folk och Kulturs roll som nationell plattform för den regionala kulturen?

– Från att ha varit lite sökande de första åren har ju Folk och Kultur nu etablerat sig som den årliga viktiga mötesplats vi som jobbar inom kulturen verkligen behöver. Jag tycker att det tog några år att få in en bredare flora av perspektiv i samtalen. Men nu är det inte bara en klubb för de redan frälsta längre. Utmärkt eftersom vi inte kan lösa sakerna själva inom kulturen. Vi behöver andra språkrör och ambassadörer.

Vilka satsningar eller prioriteringar står i fokus i ert regionala kulturarbete just nu?

– Krig, beredskap, konstens frihet, yttrandefrihet och det knakande flernivåsystemet. Vad betyder det framåt för oss som (fortfarande) väl finansierad region? När staten backar på KSAM, studieförbund osv. Denna mandatperiod har våra politiker målmedvetet stärkt de fria utövarna med fler, och nya, stipendier, stor satsning på MU-pengar osv. VI fortsätter vara en frizon för hotade konstnärer och journalister. Och inte minst för det fria ordet då Kulturnämnden också har civilsamhälle, MR och det så kallade Demokratiuppdraget i sitt ansvar.

Vilka ser du som de största utmaningarna i det regionala kulturpolitiska arbetet framöver, utifrån er regions perspektiv?

– Det haltande flernivåsystemet. Att polarisering smyger sig in i politiken, att olika saker då ställs mot varandra: Kulturen mot Hälso- och sjukvård till exempel.

Avslutningsvis – vad får man inte missa i er region i sommar?
– Kalvfestivalen i Svenljunga, Bokdagar i Dalsland är ett par härliga evenemang. Men det finns massor mer att plumsa runt i!